Analys av könskonsekvenserna av den kommande klimat- och energistrategin har blivit klar

Arbets- och näringsministeriet
16.9.2021 14.54
Pressmeddelande
Kuvassa energia-alalla työskentelevä nainen aurinkopaneelien keskellä

En analys av könskonsekvenserna i anslutning till Finlands klimat- och energistrategi, som färdigställs i slutet av året, har gjorts i enlighet med regeringens jämställdhetsprogram. I analysen granskas de föreslagna politikåtgärderna med tanke på deras konsekvenser för människor och jämställdheten.

Forskarnas bedömning visar att jämställdhetsintegrering i utformningen av åtgärder är viktigt för både jämlikhet och acceptans och effektivitet av klimatåtgärder.

Ministerierna utsåg i regeringens jämställdhetsprogram för 2020–2023 centrala projekt i vilka könsperspektivet inkluderas. Arbets- och näringsministeriet beslutade att analysen ska göras i samband med uppdateringen av energi- och klimatstrategin. Analysen genomfördes av en forskargrupp bestående av Oxford Research, Equality Research Helsinki och Gaia Consulting. 

– Energi- och klimatpolitikens effekter på kön har inte studerats i Finland tidigare. Det är nödvändigt att fortsätta arbeta med att utveckla klimatpolitiska konsekvensbedömningar ur olika perspektiv, säger näringsminister Mika Lintilä.

Rapporten innehöll en analys av könskonsekvenserna av de politikåtgärder som föreslås bli upptagna i klimat- och energistrategin. Analysen innehåller 101 politikåtgärder. Dessa åtgärder är inte de slutliga åtgärder som kommer att tas in i strategin, utan preliminära förslag från våren 2021 som behandlas i beredningsfasen.

Forskargruppen granskar åtgärdernas konsekvenser för människor och jämställdheten inom sex olika sektorer: energiproduktion, byggande och byggnader, trafik, industri, servicesektor samt jordbruk. Forskarnas viktigaste slutsatser är:

  • Politikåtgärderna riktar sig i huvudsak till mansdominerade branscher, innehåller tekniska lösningar som intresserar män och inverkar mer på männens konsumtionsvanor. Ur denna synvinkel kan män anses bära en större börda för konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna.
  •  Inom mansdominerade branscher (energiproduktion, byggande, trafik, industri och skogsbruk) är den totala effekten på den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen dock positiv, även om mansdominerade arbetsuppgifter i anslutning till i synnerhet fossila bränslen försvinner. 
  • De största negativa konsekvenserna på sysselsättningen gäller kvinnodominerade servicebranscher. Dessa bör beaktas mer i klimatpolitiken. Åtgärdernas inverkan på servicebranscherna ger upphov till att lyfta fram två saker: budgeteringen av klimatpolitiken ska vara könsmedveten och samtidigt är det ännu viktigare att avveckla könssegregationen inom de branscher som drar fördel av klimatåtgärderna. Att utbilda kvinnor till energirelaterade uppgifter inom de (mansdominerade) branscher som har nytta av politikåtgärderna och även inom servicesektorn bör också tas som ett mål i klimat- och energistrategin.
  • Kvinnor och unga är mer beredda att fatta och stödja klimatvänliga beslut. De föreslagna åtgärderna fokuserar dock mer på männens delaktighet i klimatpolitiken eftersom de i huvudsak riktar sig till mansdominerade branscher, påverkar männens konsumtionsvanor och innehåller tekniska lösningar som intresserar män. Samtidigt med de tekniska lösningarna bör man betona åtgärder som ökar kvinnors delaktighet i klimatpolitiken. Detta kan leda till större utsläppsminskningar. 

Ytterligare information:
Markku Kinnunen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn  029 506 4792
Juho-Matti Paavola, analytiker, Oxford Research, tfn 044 203 2012