Rysslands anfallskrig mot Ukraina och energikrisen var en utmaning för statens bolagsportfölj – staten fick 1,4 miljarder euro i kapitalinkomster

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 13.4.2023 9.04 | Publicerad på svenska 13.4.2023 kl. 13.23
Pressmeddelande

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det gångna årets energikris inverkade på många sätt på de statsägda bolagens affärsverksamhet och på den statliga ägarens ägarstyrningsarbete 2022.

”Allt som allt har de statsägda bolagen klarat sig relativt bra i det turbulenta läget. Av ägaren förutsatte den exceptionella verksamhetsmiljön åtgärder i synnerhet i fråga om energibolagen och transport- och logistikbolagen. Även under undantagsförhållanden och i krissituationer fortsatte vårt ihärdiga ansvarsarbete i bolagen”, konstaterar Kimmo Viertola, som är chef för avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Vid utgången av 2022 var det sammanlagda värdet av statens totala bolagsinnehav cirka 41 (47) miljarder euro. Den viktigaste enskilda orsaken till värdeförändringen var att det sammanlagda marknadsvärdet på statens aktieinnehav i Fortum minskade med cirka 5 miljarder euro under 2022.

Fortums tyska dotterbolag Uniper hamnade i en djup kris när Ryssland begränsade gasexporten till Tyskland. När marknadspriserna på elderivat steg exceptionellt kraftigt i somras ordnade ägarstyrningen via specialuppgiftsbolaget Solidium bryggfinansiering till Fortum till ett belopp av 2,35 miljarder euro. Målet var att hantera den svåra situationen på den nordiska derivatmarknaden för el och trygga den finländska energiförsörjningen. I december enades Fortum och den tyska staten om de slutliga villkoren i stabiliseringspaketet för Uniper, och Fortum slutförde försäljningen av sitt aktieinnehav i Uniper.

Vid utgången av 2022 var värdet av statens direkta börsinnehav 22,4 (27,7) miljarder euro och värdet av Solidiums aktieinnehav 7,9 (9,0) miljarder euro. Det sammanlagda värdet av innehavet i onoterade bolag var 10,4 (9,8) miljarder euro enligt ägarstyrningens värdering.

De EU-sanktioner som införts på grund av Rysslands krigshandlingar och Rysslands motsanktioner avspeglades också i statens transport- och logistikbolag. VR beslutade att stoppa trafiken österut, och Finnair hade svårt att genomföra sin strategi som har betoning på Asien. Finnair är numera tvungen att flyga till Asien med omväg kring Rysslands luftrum, vilket förlänger flygtiden och ökar kostnaderna.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och energikrisen har också haft en betydande inverkan på Gasums verksamhet. Det ryska gasbolaget Gazprom Export avbröt leveranserna av naturgas till Gasum i maj.

 

Staten fick 1,4 miljarder euro i kapitalinkomster

År 2022 gav bolagsinnehaven staten kapitalinkomster till ett sammanlagt belopp av 1,4 (2,1) miljarder euro.

Med tanke på avkastningsutvecklingen var året utmanande för statens börsnoterade bolag, särskilt på grund av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig och den allmänna marknadsutvecklingen. Intäkterna av statens hela börsinnehav var -14,5 (2,9) procent. Avkastningen av Solidiums portfölj var -9,0 (33,4) procent och avkastningen av portföljen i statens direkta ägo -16,2 (-4,6) procent. Resultatet påverkades av Fortums svaga utveckling. Helsingforsbörsens avkastningsindex sjönk med 12 procent under berättelseåret. Den genomsnittliga årliga avkastningen av statens hela börsinnehav under 5 år var 11,7 procent.

Vid utgången av 2022 hade staten innehav i 69 bolag. Omsättningen i de statsägda bolagen och de bolag som ägs av Solidium var sammanlagt cirka 144 (221) miljarder euro 2022. De sysselsatte totalt 299 000 (307 000) anställda.

 

83 procent av bolagen har ansvarsmål när det gäller ersättningar till ledningen

Den statliga ägaren har mycket förväntningar på sina bolags ansvarsfullhet och följer regelbundet bland annat bolagsportföljens totala utsläpp. År 2022 rapporterade 73 (62) procent av de statsägda bolagen sina utsläpp. Klimatavtrycket av dessa bolag var 48 (126) miljoner ton CO2e beräknat på basis av statens ägarandel. Förändringen förklaras av att utsläppen från Fortums tidigare dotterbolag Uniper inte längre ingick i kalkylerna för 2022.

”Den statliga ägaren är också intresserad av vilka färdplaner för klimatneutralitet bolagen har, eftersom det behövs ordentliga åtgärdsplaner till stöd för målen. Också kommande EU-reglering ökar trycket på detta. Även bevarandet av den biologiska mångfalden kommer att beaktas bättre i fortsättningen”, säger konsultativa tjänstemannen Katariina Sillander, som ansvarar för utvecklandet av ansvarsfullheten i statens ägarstyrning.

23 procent av de statsägda bolagen uppgav att de har satt upp mål som hänför sig till den biologiska mångfalden. Tonvikten ligger på identifiering av konsekvenser och minskning av negativa konsekvenser. Dessutom har bolagen satt upp mål som gäller restaurering av natur. Det är i huvudsak fråga om långsiktiga kvalitativa mål.

83 procent av bolagen har ansvarsmål när det gäller ersättningssystemen för ledningen. De populäraste innebär belöning för goda resultat med tanke på miljön, bland annat minskning av utsläppen och miljöbelastningen.

 

Utvecklandet av ägarstyrningen under den kommande regeringsperioden

Prioriteringarna när det gäller att utveckla ägarstyrningen under den kommande regeringsperioden hänför sig till aktivt ägarskap, ansvarsfullhet, övergripande säkerhet och fortsatt centralisering av ägarstyrningen. Avdelningen för ägarstyrning har inlett beredningen av statsrådets ägarpolitiska principbeslut. Alla statsägda bolags strategiska intressen och specialuppgifter uppdateras i det nya principbeslutet.

Närmare uppgifter om statens bolagsinnehav 2022 kommer att finnas i regeringens årsberättelse, som publiceras i början av maj.

Ytterligare information: Kimmo Viertola, avdelningschef, statsrådets kansli, tfn 0295 160 026, och Katariina Sillander, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 0295 160 030, [email protected]