EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om EU:s klimatmål och militär rörlighet

Den 15 mars fastställde EU-ministerutskott Finlands ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens vision om åtgärder efter 2030 för att bana väg för klimatneutralitet 2050. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter i fråga om utvecklandet av den militära rörligheten i EU och i fråga om den nationella handlingsplanen vad gäller militär rörlighet.

I februari 2024 lade kommissionen fram ett meddelande som innehåller kommissionens vision om åtgärder efter 2030 för att bana väg för klimatneutralitet 2050 och en rekommendation om EU:s klimatmål för 2040. Rekommendationen baserar sig på tre scenarier för utsläppsminskning för 2030–2050 som kommissionen bedömt.

Föregripande inflytande i meddelandet om klimatmålet för 2040 var en av statsrådets tre prioriteringar för i år. Finland understöder kommissionens förslag att EU ska sträva efter att minska nettoutsläppen med 90 procent före 2040. Målet omfattar både utsläpp och upptag. Samtidigt betonar Finland att tyngdpunkten i genomförandet av målet bör ligga på kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Finland framhåller också att man i lagstiftningen bör beakta nuläget och osäkerheten inom markanvändningssektorn.

I samband med meddelandet om EU:s klimatmål för 2040 offentliggjordes ett meddelande om industriell koldioxidhantering i EU. Strategin omfattar lagring av koldioxid, tekniska sänkor och användning av koldioxid. Dessa kommer att spela en viktig roll efter 2030 med tanke på kommissionens scenarier för uppnåendet av klimatmålen.

I enlighet med regeringsprogrammet främjar Finland aktivt ett omfattande införande av tekniska sänkor i Europa och Finland. Enligt regeringsprogrammet är strävan dessutom att avskiljning och utnyttjande av den koldioxid som uppkommer vid vedeldning ska underlättas i EU-bestämmelserna. Finland håller med kommissionen om att EU behöver en strategi för industriell koldioxidhantering som en del av politikåtgärderna mot klimatförändringar för att EU:s klimatmål ska kunna nås.

EU-ministerutskottet preciserade också Finlands ståndpunkter i fråga om utvecklandet av den militära rörligheten. Finland anser att man genom att främja militär rörlighet kan stärka Finlands försvarsförmåga och säkerheten och försvaret i Europa. Det stärker också Natos kollektiva avskräckning och försvar och stöder såväl deltagandet i internationellt försvarssamarbete som lämnandet och mottagandet av internationellt bistånd.

EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter inför följande rådsmöten:

• utrikesrådet den 18 mars 2024
• allmänna rådet den 19 mars 2024.

På utrikesrådets agenda står Rysslands anfallskrig mot Ukraina, läget i Mellanöstern och Belarus. Aktuella frågor som ska diskuteras i rådet är Armenien och Azerbajdzjan samt Niger.

På allmänna rådets agenda står förberedelser inför Europeiska rådets möte i mars och ordförandeskapets sammanfattning av rådets bidrag till den europeiska planeringsterminen 2024. Dessutom kommer rådet att fortsätta diskussionen om EU:s framtid, särskilt med tanke på EU:s utvidgning.

Ytterligare information: Tuomas Tikkanen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 040 523 5768, Jari Luoto, chef för avdelningen för EU-ärenden, tfn 050 468 5949, och Lauri Heikkinen, kommunikationsexpert, tfn 046 923 5090, statsrådets kansli

EU-ministerutskottets föredragningslistor och de offentliga handlingar som behandlas i ministerutskottet publiceras på statsrådets kanslis finskspråkiga webbsida.