Undersökning: Konsumtionsskatt baserad på produkters livscykelutsläpp kräver noggrann eftertanke och bättre kunskapsbas
I en undersökning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 14 april undersökte man om en konsumtionsskatt baserad på utsläpp av växthusgaser under produkters livscykel skulle kunna effektivisera klimatpolitiken. Genomförandet av sådana konsumtionsskatter är emellertid krävande och kräver noggrann eftertanke.
Statens ekonomiska forskningscentrals och Finlands miljöcentrals gemensamma forskningsprojekt har utrett både livscykelutsläppen för olika produkter och de praktiska möjligheterna att i Finland tillämpa en konsumtionsskatt som baserar sig på utsläpp. Projektet genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och baserar sig bland annat på målet i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering om att minska utsläppen genom att ändra hushållens konsumtionsvanor. Projektet har letts av Piia Remes, specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral.
I takt med att målen för klimatpolitiken skärps och i brist på globala kolpriser krävs allt fler nationella åtgärder för att effektivisera klimatpolitiken och minska utsläppen av växthusgaser. Därför har det i regeringsprogrammet fastställts som mål att utreda möjligheterna att föreskriva om en konsumtionsskatt som baserar sig på livscykelutsläpp och gäller både inhemska och importerade produkter.
”För att kunna planera skatten så att den har den önskade styrningseffekten bör man veta i vilken mån skatten överförs till produktens pris och hur det förändrade priset påverkar konsumenternas val. Vi har ännu inte dessa uppgifter för just någon produkt”, säger Piia Remes, specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral.
”I fråga om en konsumtionsskatt baserad på livscykelutsläpp hänför sig det andra stora informationsbehovet till uppgifter om utsläpp. Även om framtagningen av information om koldioxidavtryck av produkter har utvecklats under de senaste åren och information snabbt samlas in, är inhämtandet av information ännu inte tillräckligt väletablerat för ett så omfattande ändamål som en livscykelbaserad konsumtionsskatt skulle vara. Särskilt markanvändningens betydelse för produkternas koldioxidavtryck är fortfarande ofullständigt känd”, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral.
En utsläppsbaserad konsumtionsskatt kunde vara lämplig för produkter med höga konsumtionsrelaterade utsläpp, som inte varierar avsevärt mellan producenter och som inte omfattas av någon annan utsläppsstyrning. Till exempel kunde livsmedel av animaliskt ursprung vara en sådan produktgrupp.
Det skulle dock vara svårt att genomföra skatten med dagens uppgifter, eftersom det fortfarande finns ett behov av att förbättra fastställandet av utsläpp och uppgifter om utsläpp. Man känner inte i tillräcklig grad till hur skatterna skulle inverka på konsumentpriserna. På samma sätt finns det inte tillräckligt med information om prisernas inverkan på konsumenternas val. Enligt nuvarande uppgifter skulle de olika kostnaderna för skattestyrning – även när man övergripande beaktar konsekvenserna för miljön och välbefinnande i övrigt – kunna vara större än fördelarna.
Ytterligare information: Piia Remes, specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 040 304 5538, [email protected] och Ari Nissinen, utvecklingschef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 457, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
