Kommissionen för hållbar utveckling diskuterade välfärdsmätning och välfärdsekonomi
Statsminister Sipilä: Alternativa mätare till BNP utreds inom ramen för regeringens projekt för utveckling av strategiska mätare
Kommissionen för hållbar utveckling sammanträdde tisdagen den 3 april för att diskutera hur välfärd kan mätas och hur hållbar utveckling bättre kan beaktas i beslutsfattandet. Riksdagen förutsätter att statsrådet utvecklar sådana mätare för välfärdsekonomi som utgör ett alternativ särskilt till BNP. Syftet är att bidra till hållbar välfärd och betona bedömningen av välfärdskonsekvenser i allt beslutsfattande.
Kommissionens ordförande, statsminister Juha Sipilä, berättade att frågan diskuterades vid regeringens strategisession i mars och att det där fattades beslut om att alternativa mätare till BNP ska utredas inom ramen för regeringens projekt för utveckling av strategiska mätare.
Statssekreterare Paula Lehtomäki, biträdande budgetchef Juha Majanen och specialsakkunnig Sami Pirkkala berättade om de senaste framstegen i integreringen av hållbar utveckling i ministeriernas arbete, regeringens årsberättelse, ett uppföljningssystem och statsbudgeten. För närvarande sammanställs ministeriernas rapporter om hur Agenda 2030 genomfördes i fjol. Rapporterna lämnas till riksdagen som en del av regeringens årsberättelse. Frågor som rör hållbar utveckling har också kopplats till bland annat framtidsarbetet. Dessutom har man inlett forsknings-, utvecklings- och försöksprojekt som med olika teman stöder genomförandet av Agenda 2030.
De nationella indikatorerna för hållbar utveckling har offentliggjorts. Med hjälp av dem är det möjligt att följa Finlands framsteg i arbetet för att nå de nationella målen för hållbar utveckling. I och med uppföljningssystemet har alla möjlighet att på webben kommentera indikatoruppgifterna och tolkningarna av dem.
Under början av året har det tagits målmedvetna steg i budgetplaneringen i fråga om hållbar utveckling. Biträdande budgetchef Majanen berättade att ambitionsnivån i budgeten för 2019 ska vara högre än den var i fjolårets övning. Det ska skrivas mycket om hållbar utveckling, och i allmänna motiveringen till budgeten ska ingå en analys av de anslag som används till stöd för ett av regeringens fokusområden för genomförandet av Agenda 2030: ”Ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland”. Fokusområdena fastställs i statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030. Majanen konstaterade att finansministeriet också gärna deltar i utvecklingen av välfärdsmätare.
Finansministeriets planer fick mycket beröm av medlemmarna i kommissionen. Vid mötet konstaterades det att Finland även ute i världen har uppmärksammats som en föregångare när det gäller budgetering av hållbar utveckling. Det framfördes önskemål om att hållbar utveckling också tas in i budgetöversikten, så att frågan skulle få mer uppmärksamhet. Dessutom framfördes det önskemål om att den följande anslagsanalysen ska gälla det andra fokusområdet i statsrådets redogörelse: ”Ett Finland där det råder jämlikhet, jämställdhet och kompetens”.
Medlemmarna i kommissionen gav också ett starkt stöd till idén om att lyfta fram Agenda 2030 och hållbar utveckling som spetsteman för Finlands EU-ordförandeskap hösten 2019. Ett konkret förslag var att Finland under sin ordförandeskapsperiod ska arrangera en större internationell konferens om hållbar utveckling med välfärdsmätning som ett av huvudtemana. Statsminister Sipilä lovade föra förslaget vidare till den parlamentariska arbetsgrupp som bereder ordförandeskapsperioden.
Vid mötet hölls också en livlig paneldiskussion om att stärka välfärdsekonomins roll i det politiska beslutsfattandet. Frågan diskuterades av minister Kimmo Tiilikainen, riksdagsledamot Susanna Huovinen, chefsekonom Jussi Ahokas från föreningen SOSTE Finlands social och hälsa rf, medlem i expertpanelen för hållbar utveckling, direktör Jaakko Kiander från Ilmarinen samt studerande Aleksanteri Kekonen från gruppen De ungas agenda 2030. I diskussionen behandlades bland annat vikten av långsiktiga välfärdsinvesteringar, betydelsen av arbete och delaktighet, forskningsinformationens och uppföljningsmätarnas viktiga roll, utvidgningen av hållbarhetsunderskottet till att också gälla annat än ekonomiska teman samt ungdomars framtidstro och inrättandet av en uppgift som ombud för kommande generationer.
Det framfördes önskemål om att begreppet hållbar ekonomi ytterligare förtydligas och om att miljömål och sociala mål inte ställs mot varandra. Det dryftades också att hållbar ekonomi i sista hand är samma sak som ekologi. Ekonomin ska fungera inom ramarna för naturens bärkraft, men det ska samtidigt säkerställas att ekonomin bidrar till tillräcklig välfärd och att välfärden fördelas jämnt.
