Ojämlikhet i samhället

Ojämlikhet är ett globalt problem som innebär en utmaning också i Finland. Ökad ojämlikhet är en utmaning för i synnerhet en socialt hållbar utveckling, men den har också en stark inverkan på andra delområden som ingår i hållbar utveckling.

Ojämlikhet kommer till uttryck på olika sätt i samhället. Ojämlikhet yttrar sig till exempel i inkomstskillnader, hälsa, marginalisering, välbefinnande, tillfredsställelse med livet, utbildning och framtidstro. Ojämlikhet kan vara ett resultat av såväl långa utvecklingsförlopp som oväntade, plötsliga händelser. De olika dimensionerna av ojämlikhet är också starkt kopplade till varandra och påverkar förutom människors välbefinnande, ekonomi och sysselsättning också bland annat samhällsfreden. 

Indikatorer som expertnätverket valt

  1. Inkomstskillnader (Ginikoefficienten, låginkomstgraden, inkomstutvecklingen för den minsta och största decilen)
  2. Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd och deras geografiska fördelning
  3. Unga vuxnas (18–25 år) tillfredsställelse med livet
  4. Antalet kvotflyktingar, asylsökande och asylsökande som fått ett positivt asylbeslut

Uppföljningskorgen och målen för det samhälleliga åtagandet

Jämlika möjligheter till välfärd
Ett samhälle med delaktiga människor
Hållbart arbete
Hållbara samhällen och lokala gemenskaper

 

Ojämlikhet i samhället 2021
 Antalet unga vuxna som får långvarigt utkomststöd ökade till följd av coronaviruspandemin

13.1.2022 13.38
Kuvituskuva artikkelliin. Kuvassa kolme nuorta miestä istuu joen rannassa ja katselevat vastarannalle.
Indikatorerna i uppföljningskorgen om ojämlikhet i samhället mäter den ekonomiska ojämlikheten och beskriver läget i fråga om dem som har det sämst ställt ekonomiskt. Inkomstskillnaderna och låginkomstgraden verkar enligt indikatorerna ha slutat öka under de senaste cirka tio åren. Samtidigt är skillnaderna stora jämfört med exempelvis åren före millennieskiftet. År 2019 levde sammanlagt 16 procent av Finlands befolkning under risk för fattigdom och utslagning, och även denna indikator har utvecklats rätt stabilt under de senaste tio åren. De nyaste uppgifterna om dessa indikatorer som beskriver den ekonomiska ojämlikheten i samhället gäller år 2019, då coronaviruspandemins eventuella effekt på indikatorerna ännu inte kan analyseras. Antalet människor som är beroende av långvarigt utkomststöd har i sin tur ökat något under 2020. Den största ökningen skedde i antalet unga vuxna som får långvarigt utkomststöd. Indikatorerna i uppföljningskorgen för ojämlikhet i samhället ger också en bild av det globala stöd som Finland ger de människor som har det sämst ställt i världen. Dessa siffror minskade något under 2020.

Ojämlikhet i samhället 2020
 Antalet personer som får långvarigt utkomststöd minskade före coronapandemin

12.4.2021 10.13
Ojämlikhet är ett globalt problem. Ökad ojämlikhet är en utmaning för i synnerhet en socialt hållbar utveckling och påverkar dessutom i hög grad också andra delområden inom hållbar utveckling. Ojämlikhet återspeglar sig till exempel i inkomstskillnader och marginalisering samt i människornas hälsa, välbefinnande, tillfredsställelse med livet, utbildning, framtidstro och egna påverkansmöjligheter. Ojämlikhet kan vara ett resultat av såväl långa utvecklingsförlopp som oväntade, plötsliga händelser. De olika dimensionerna av ojämlikhet är också starkt kopplade till varandra och påverkar förutom människors välbefinnande, ekonomi och sysselsättning också bland annat samhällsfreden.