Arbetslivet, kvalitet och förändring

Efter en lång recession har arbetets produktivitet och sysselsättningen börjat utvecklas i en positiv riktning. Sysselsättningsgraden närmar sig redan nivån före den senaste ekonomiska krisen. Också andelen låginkomsttagare bland den arbetande befolkningen har minskat under de senaste åren och är för närvarande mindre än någonsin under 1990- och 2000-talen. Andelen undersysselsatta bland den sysselsatta befolkningen har emellertid klart ökat. Det har inte skett stora förändringar i antalet personer som upplever att deras arbete är psykiskt eller fysiskt belastande.

Möjligheterna att påverka arbetet är så gott som oförändrade, men allt fler personer upplever att de har möjlighet att lära sig nytt i arbetet. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner har minskat med bara fyra procentenheter under de senaste tjugo åren. Stora och medelstora företag tar i allt större utsträckning hänsyn till globalt ansvar i sin verksamhet.

Indikatorer som expertnätverket valt

  1. Arbetslivets globala ansvar
  2. Sysselsättningsgraden (Statistikcentralen, arbetskraftsundersökning)
  3. Ett bra arbetsliv
  4. Kvinnors genomsnittliga inkomster jämfört med mäns genomsnittliga inkomster

Uppföljningskorgen och målen för det samhälleliga åtagandet

Jämlika möjligheter till välfärd
Hållbart arbete
Ett kolneutralt samhälle
En resurssmart ekonomi

Arbetslivets kvalitet och förändring 2021
Arbetslivets kvalitet hölls på stabil nivå trots coronaviruspandemin, sysselsättningen sjönk och antalet arbetstimmar minskade

5.1.2022 14.33
Kuvituskuva artikkeliin. Kuvassa naiset retkeilemässä ja istuvat kalliolla tietokone sylissä.
Sysselsättningen sjönk och antalet permitteringar steg till en rekordhög nivå år 2020 i och med coronaviruspandemin och de åtgärder som vidtogs för att begränsa pandemin. Sysselsättningen återhämtade sig snabbt efter krisen men antalet arbetstimmar förblev lågt, vilket återspeglade sig som en ökad undersysselsättning. Den svaga produktivitetsutvecklingen har fortsatt. Arbetslivets kvalitet hölls på stabil nivå bland löntagarna i genomsnitt, men exempelvis bland unga, ensamboende och vårdanställda har belastningen ökat. Skillnaderna mellan olika grupper av anställda när det gäller arbetslivets kvalitet är stora, och om pandemin fortsätter kan dessa skillnader bli ännu större.

Arbetslivet, kvalitet och förändring 2020
Läget i arbetslivet var relativt bra före coronakrisen, framtiden är oviss

12.4.2021 10.32
År 2019 hade sysselsättningen ökat till 74,1 procent, undersysselsättningen vänt nedåt och inlärning i arbetet blivit allt vanligare. Den svaga produktivitetsutvecklingen, som pågått en längre tid, försvagar arbetslivets långsiktiga hållbarhet i Finland, och arbetstagarnas psykiska belastning har ökat. Även den pågående coronapandemin utgör ett stort hot mot arbetslivets kvalitet och hållbarhet.