Arbetslivet, kvalitet och förändring

Efter en lång recession har arbetets produktivitet och sysselsättningen börjat utvecklas i en positiv riktning. Sysselsättningsgraden närmar sig redan nivån före den senaste ekonomiska krisen. Också andelen låginkomsttagare bland den arbetande befolkningen har minskat under de senaste åren och är för närvarande mindre än någonsin under 1990- och 2000-talen. Andelen undersysselsatta bland den sysselsatta befolkningen har emellertid klart ökat. Det har inte skett stora förändringar i antalet personer som upplever att deras arbete är psykiskt eller fysiskt belastande.

Möjligheterna att påverka arbetet är så gott som oförändrade, men allt fler personer upplever att de har möjlighet att lära sig nytt i arbetet. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner har minskat med bara fyra procentenheter under de senaste tjugo åren. Stora och medelstora företag tar i allt större utsträckning hänsyn till globalt ansvar i sin verksamhet.

Indikatorer som expertnätverket valt

  1. Arbetslivets globala ansvar
  2. Sysselsättningsgraden (Statistikcentralen, arbetskraftsundersökning)
  3. Ett bra arbetsliv
  4. Kvinnors genomsnittliga inkomster jämfört med mäns genomsnittliga inkomster

Uppföljningskorgen och målen för det samhälleliga åtagandet

Jämlika möjligheter till välfärd
Hållbart arbete
Ett kolneutralt samhälle
En resurssmart ekonomi

Arbetslivet, kvalitet och förändring 2020
Läget i arbetslivet var relativt bra före coronakrisen, framtiden är oviss

12.4.2021 10.32
År 2019 hade sysselsättningen ökat till 74,1 procent, undersysselsättningen vänt nedåt och inlärning i arbetet blivit allt vanligare. Den svaga produktivitetsutvecklingen, som pågått en längre tid, försvagar arbetslivets långsiktiga hållbarhet i Finland, och arbetstagarnas psykiska belastning har ökat. Även den pågående coronapandemin utgör ett stort hot mot arbetslivets kvalitet och hållbarhet.