Utbildning och kompetensutveckling 2021
Biblioteksbesöken minskade till följd av coronapandemin

13.1.2022 13.39 | Publicerad på svenska 28.3.2022 kl. 11.59
Kuvituskuva artikkeliin. Kuva luokkahuoneessa työskentelystä.

Finländarnas utbildningsnivå stiger sakta men säkert, dock i långsam takt jämfört med de centrala jämförelseländerna. Man kan se oroväckande drag i hur de ungas kunnande utvecklas, enligt OECD:s måttstock, och detsamma gäller vuxnas deltagande i kompetensutveckling. I och med att biblioteken stängdes på grund av coronaviruspandemin minskade antalet fysiska biblioteksbesök med 20 procent. Kurvan för FUI-satsningar har efter en lång nedgång vänt uppåt igen. Inga nya PISA-resultat finns att tillgå, eftersom PISA-proven sköts upp med ett år.

Finländarnas utbildningsnivå stiger sakta men säkert, men skillnaderna mellan könen är påfallande

Andel personer som avlagt examen efter grundstadiet, yrkesinriktad examen (yrkesutbildning, institutnivå och högskolenivå) samt högskoleexamen (Källa: Utbildningsstyrelsen)

Nuläget och den senaste utvecklingen i Finlandt

Omkring 15 procent av befolkningen saknar en examen på andra stadiet. Andelen personer som avlagt högre eller lägre högskoleexamen är knappt 30 procent.

Trots att utbildningsnivån stiger sakta men säkert i Finland, stiger den snabbare i andra centrala jämförelseländer.

Regeringen har satt som mål att minst 50 procent av de unga åldersklasserna ska avlägga högskoleexamen.

Antalet personer som saknar en examen på andra stadiet har minskat, men alltjämt stannar cirka 15 procent av befolkningen inom varje ungdomsåldersklass på grundskolenivå. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor ökar fortfarande.

Vuxna deltar aktivt i utbildning, om än denna aktivitet håller på att minska något

Deltagande i vuxenutbildning (Källa: Statistikcentralen)

Nuläget i Finland

Fler än hälften av alla finländare i åldern 25–64 år deltar varje år i formell eller informell utbildning. Nivån på deltagande i utbildning är klart högre i Finland jämfört med medeltalet för medlemsländerna i Europeiska unionens medlemsländer. Andelen invånare som deltagit i livslångt lärande har i Finland hållits på en nivå på 55 procent alltsedan år 2007, medan medeltalet för EU-länderna har ökat stadigt.

Kompetensutvecklingen koncentrerar sig till vissa grupper bland den vuxna befolkningen. Arbetslösa, de som saknar en examen efter grundstadiet och personer över 55 år deltar klart mindre i kompetensutveckling jämfört med personer i arbetslivet, högutbildade, högre tjänstemän och 25–34-åringar.

Den senaste utvecklingen i Finland

Deltagandet i vuxenutbildning har hållits på en relativt stabil nivå redan i tre decennier. Deltagandet inom de olika befolkningsgrupperna har också haft så gott som samma struktur redan en längre tid.

Ett av målen med den parlamentariska reformen av livslångt lärande är att var och en ska ha möjlighet att uppdatera sin kompetens på ett proaktivt sätt, så att de kan utvecklas i sitt arbete, få nya arbetsuppgifter och avancera i sin karriär och så att jämställdheten främjas i deltagandet. Målet följs upp med hjälp av en indikator för deltagande i vuxenutbildning, för vilken en målnivå på 60 procent har fastställts. För att uppnå detta mål gäller det att främja deltagandet framför allt bland arbetslösa och dem som står utanför arbetskraften, låginkomsttagare, företagare, personer över 55 år och personer som talar ett främmande språk. 

Andra observationer om indikatorn

Enligt Europeiska kommissionens beslut ska det från och med år 2022 som en del av arbetskraftsundersökningen utredas hur frekvent invånarna har deltagit i vuxenutbildning under de senaste 12 månaderna. Från och med år 2023 kommer uppgifterna utifrån denna indikator att uppdateras vartannat år.

En betydande del av lärandet under karriären sker på arbetsplatsen och som en del av arbetet. Indikatorn för deltagande i vuxenutbildning beaktar inte denna typ av kompetensutveckling i arbetet.

Ungdomarnas kunnande ligger alltjämt på hög nivå i internationell jämförelse men utvecklas i en oroväckande riktning

Läskunnighet enligt kompetensnivåer. (Källa: OECD, PISA 2018 Results, Volume I)

Läskunnigheten har av tradition varit stark i Finland. Det är viktigt att följa upp läskunnigheten, eftersom den ligger till grund för mediekompetens och multilitteracitet, som blir allt viktigare i framtiden. Mediekompetens och multilitteracitet handlar om en förmåga att ta reda på, behandla och tolka information som producerats på olika sätt och för olika ändamål och att utifrån denna bygga upp en helhetsuppfattning om samhälleliga frågor, såsom hållbar utveckling.

Läskunnigheten bland unga finländare har försämrats avsevärt. I den internationella PISA-jämförelsen har man undersökt 15-åriga ungdomars läskunnighet i de länder och regioner som deltar i undersökningen. Finland har placerat sig bland de främsta länderna i jämförelsen. Under åren 2000–2006 fick de finländska ungdomarna höga läskunnighetspoäng, 547–543 poäng, medan medeltalet bland OECD-länderna var 500 och standardavvikelsen 100. År 2018 sjönk de finländska ungdomarnas läskunnighetspoäng till 520 poäng. I alla de länder som deltar i PISA-undersökningen har flickorna bättre läskunnighetspoäng än pojkarna. Av alla OECD-länder uppvisar Finland den största skillnaden i läskunnighet mellan flickor och pojkar. De regionala skillnaderna har av tradition varit små i Finland, men i den senaste undersökningen klarade sig ändå huvudstadsregionen bättre än de övriga regionerna.

Finlands framgång i PISA-undersökningarna 2000–2018. (Källa: OECD, PISA 2018 Results, Volume I)

I PISA-undersökningen har man definierat olika kompetensnivåer för läskunnigheten, där nivå 2 betraktas som en nödvändig nivå med tanke på deltagandet i det moderna samhället. I Finland har andelen elever som inte når upp till nivå 2 ökat från 7 till 11 procent. Samtidigt har andelen läsare på toppnivå (högre än nivå 5) minskat från 18,5 till 13,7 procent.

Den senaste utvecklingen i Finland

Andelen ungdomar med toppresultat och andelen ungdomar med de svagaste resultaten är enligt OECD:s PISA-undersökning lika stora i Finland. Ungdomarna har i genomsnitt svagare kunskaper i matematik jämfört med läskunnighet eller kunskaper i naturvetenskaper.

Nivån på de ungas kunnande har i internationell jämförelse redan länge varit på nedåtgående. Framför allt har andelen unga med de allra svagaste kunskaperna ökat. Nivån på kunnandet har minskat inom alla delområden av kunnande som mäts.

(Källa: OECD, PISA 2018 Results, Volume I)

Biblioteksbesöken minskade på grund av coronarestriktionerna

Biblioteksbesök; fysiska lån och lån online (Källa: Statistik för allmänna biblioteken i Finland)

Biblioteksväsendet är viktigt med tanke på samhällskunskaper och samhällsfärdigheter, eftersom det når alla befolkningsgrupper. Särskilt viktiga är bibliotekstjänsterna för dem som står utanför utbildningssystemet och arbetslivet, eftersom dessa personer löper större risk än andra att inte hänga med i den takt som kunskaperna och kompetensbehoven utvecklas och förändras. Biblioteksbesöken och lånen av biblioteksmaterial återspeglar befolkningens samhällsmedvetenhet, vilja att utbilda sig och vilja att vara aktiva medborgare.

Nuläget i Finland

Biblioteken besöks antingen fysiskt eller online.

År 2020 registrerades 35,3 miljoner fysiska besök och 50 miljoner besök online. De fysiska besöken minskade med cirka 20 procent från året innan till följd av coronaviruspandemin. De allmänna biblioteken höll stängt en och en halv månad efter att pandemin bröt ut, och även därefter begränsades tillgången till bibliotekstjänster regionalt och lokalt enligt pandemiläget. Besöken online ökade med cirka tre miljoner besök från föregående år. Antalet boklån låg på samma nivå som föregående år (ca 70 miljoner lån).

Finland är ett toppland när det gäller användning av bibliotek. År 2018 registrerades i genomsnitt 9,1 fysiska biblioteksbesök/invånare i Finland, medan motsvarande siffra var 6,5 i Danmark, 6,2 i Sverige och 4,7 i Norge. Antalet fysiska lån per invånare var i Finland i genomsnitt 12 lån, medan det i Danmark var 5, i Sverige 6 och i Norge 5 lån.  Totalt 36 procent av finländarna, 30 procent av danskarna och 26 procent av svenskarna kunde betraktas som aktiva biblioteksanvändare år 2018.

Inga numeriska mål har satts upp för användningen av bibliotek, utan målen går hand i hand med olika bildningspolitiska mål, såsom att sörja för biblioteksväsendets infrastruktur, tillgängliga bibliotekstjänster och avgiftsfri användning av de allmänna biblioteken.

Den senaste utvecklingen i Finland

De fysiska biblioteksbesöken och bibliotekslånen ökade ända fram till 2004, varefter kurvan vände nedåt. Förändringen hänger samman med utvecklingen av informationssamhället, där information kan skaffas och fås via många olika kanaler. Finland har emellertid alltjämt bland de högsta besöks- och lånesiffrorna i världen.

Under toppåret för fysiska biblioteksbesök, 2004, besöktes biblioteken nästan 67 miljoner gånger. Från år 2005 började antalet fysiska besök gradvis minska, och siffran hölls på omkring 50 miljoner besök fram till 2019, då den började stiga igen.

Den minskning i antalet fysiska besök som skedde under den ovan nämnda perioden kompenserades av att trenden att besöka biblioteken online samtidigt ökade. Utvecklingen har berott framför allt på digitaliseringen. Onlinetjänsterna har blivit mer avancerade, vilket lett till att allt fler väljer att besöka biblioteken på webben. Antalet besök online ökade kraftigt under de första åren av statistikföringen. Anvisningarna för statistikföring av besök online preciserades år 2014, vilket syns som en nedgång i antalet besök online, och även under de följande åren gjordes ett antal datasystemstekniska ändringar. Från år 2017 framåt är uppgifterna jämförbara igen. Antalet besök online har ökat alltsedan år 2018.

FUI-satsningarna i förhållande till bruttonationalprodukten ökade något

Forsknings- och utvecklingsutgifternas andel av bruttonationalprodukten (Källa: Statistikcentralen)

Nuläget i Finland

De totala utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet har ökat måttligt under de senaste åren. 

Utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgick enligt Statistikcentralen till 6,9 miljarder euro år 2020. Utgifterna ökade med 218 miljoner euro från föregående år, vilket innebär en ökning på 3,2 procent. Endast företagen uppvisade en ökning; deras forsknings- och utvecklingsutgifter ökade med 5,4 procent. Högskolornas forskningsutgifter bibehölls på 2019 års nivå, och inom den offentliga sektorn minskade utgifterna med 2,8 procent. Allt som allt minskade tillväxttakten för forskningsutgifterna med en procentenhet jämfört med året innan.

I den nationella färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten (FUI-färdplanen) har man satt som mål att öka FUI-intensiteten och målnivån för FUI-verksamheten.  Målet är att Finland även i framtiden ska gå i bräschen för produktionen av ny information och utvecklingen och tillämpningen av teknik. FUI-färdplanen har sammanställts för att främja detta mål och den hållbara tillväxt som uppstår i och med att målet uppnås samt för att skapa en verksamhetsmiljö som uppmuntrar både finländska och utländska företag att investera i FUI-verksamhet i Finland.

Den senaste utvecklingen i Finland

De offentliga och privata satsningarna på forsknings- och utvecklingsverksamhet minskade avsevärt under den första hälften av 2010-talet. Under de senaste åren har FoU-satsningarna börjat öka måttligt såväl i företagen som inom högskolesektorn och den offentliga sektorn. Under det löpande decenniet har satsningarna på forsknings- och utvecklingsverksamhet minskat särskilt mycket inom den privata sektorn. Den privata sektorns relativa andel av FoU-satsningarna har inte återgått till den nivå som rådde i början av decenniet.  

(Källa: Statistikcentralen)