Utslagning och delaktighet i samhället 2020
Trots utmaningar har utvecklingen också gått i positiv riktning

12.4.2021 10.18
Trots utmaningar har utvecklingen också gått i positiv riktning

Under de senaste åren har man lyckats minska riskerna för utslagning bland unga. Inga nämnvärda förändringar har skett i de övriga indikatorerna som beskriver delaktighet. De indikatorer som använts beskriver situationen innan coronavirusepidemin bröt ut. Under år 2020 har situationen åtminstone tillfälligt försvårats på grund av att sysselsättningsläget försvagats och möjligheterna till socialt umgänge begränsats.

Antalet unga som står utanför arbetsliv och studier (NEET-unga) har minskat i viss mån under de senaste åren

Bild: Andelen unga män och kvinnor som står utanför arbetsliv och studier. (Källa: Statistikcentralen)

Arbetslöshetsnivån har ofta använts som krisindikator. Den är dock en ganska dålig indikator på utslagning, bl.a. eftersom den inte beaktar dem som står utanför arbetskraften, och som löper större risk för utslagning än arbetslösa (t.ex. Larja 2013). Det har föreslagits att arbetslöshetsnivån ska ersättas med en s.k. NEET-indikator (Not in Employment, Education or Training), dvs. den andel av ungdomarna i en viss åldersklass som inte studerar, arbetar eller är i beväringstjänst. Ungdomarnas livssituationer varierar dock, och det är rätt vanligt att de är i en s.k. NEET-situation i något skede av sitt liv. De kanske väntar på att studierna eller beväringstjänsten ska börja, har ett mellanår, pluggar inför ett inträdesprov eller firar sommarlov utan ett sommarjobb. Målet är att så många ungdomar som möjligt ska få en tillräcklig utbildning som gör det möjligt för dem att komma in på arbetsmarknaden. 

Nuläget i Finland 

År 2019 stod 48 000 ungdomar, dvs. 7,9 procent av befolkningen i åldern 15–24 år, utanför arbetsliv, studier och beväringstjänst.

I Finland är andelen unga i åldern 15–24 år som står utanför arbetsliv och studier något större än i de övriga nordiska länderna, men betydligt mindre än medeltalet i EU.

Den senaste utvecklingen i Finland

Antalet unga som står utanför arbetsliv och studier har under de senaste åren minskat, till stor del tack vare det förbättrade sysselsättningsläget. Omkring hälften av de unga som står utanför arbetsliv och studier är män och hälften är kvinnor. I synnerhet bland männen har situationen förbättrats från år 2015. År 2016 hade cirka en tredjedel av alla 20–24-åringar som stod utanför arbetsliv och studier tills vidare inte avlagt en examen på andra stadiet. (Statistikcentralen, arbetskraftsundersökning 2016).

Även bland unga vuxna i åldern 25–29 år har utvecklingen varit positiv. År 2015 hörde 53 000 personer i denna åldersklass till NEET-gruppen, medan motsvarande siffra år 2019 var 42 000. En positiv utveckling syns också i antalet unga som finns i arbets- och näringsbyråernas register över arbetslösa arbetssökande.

Välfärdsproblem, såsom ekonomiska svårigheter och psykiska hälsoproblem, tenderar att hopa sig hos personer som inte avlagt någon examen på andra stadiet. Dessa personer löper också större risk att senare hamna utanför arbetsliv och studier jämfört med andra unga vuxna. Nästan alla som går ut grundskolan söker in till en utbildning, och hela åldersklassen har möjlighet att få en studieplats. Trots detta är andelen 20–24-åringar som saknar en examen på andra stadiet alltjämt anmärkningsvärd, men siffrorna har börjat minska något under de senaste åren. År 2014 var andelen 17,8 procent, och år 2019 var den 16,7 procent. Avsaknaden av examen beror huvudsakligen på att studierna avbrutits, vilket kan bero på många olika orsaker. 

Andra observationer om indikatorn

I undersökningar av utslagning bland unga hänvisas det ofta till risken för att ungdomar hamnar utanför samhällets system, såsom arbetsmarknaden och utbildningssystemet, och vilka konsekvenser detta får för välfärden. Låg utbildning, långtidsarbetslöshet och ekonomiska problem är de facto betydande riskfaktorer för utslagning, som dessutom går hand i hand med varandra.

Utslagning handlar i allmänhet om brist på flera faktorer som är viktiga för människans välfärd och som är sammanlänkade med varandra. Utslagning är en process som börjar när en människa får en missgynnad ställning på flera olika områden på en gång och denna kumulativa utsatthet börjar försämra hans eller hennes möjligheter att ha kontroll över sitt liv. Utslagning kan som ett begrepp som syftar på kumulativ utsatthet betraktas som en process som innefattar kulturella, hälsomässiga, sociala och ekonomiska faktorer. 

Ett betydande samhälleligt fenomen som ligger bakom utslagningen bland unga är förändringen på arbetsmarknaden. De nya generationerna hittar inte lika lätt sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. En individ som av en eller annan orsak inte klarar av att möta de ökande kraven på effektivitet och utbildning riskerar att hamna utanför.

Ensamheten bland unga minskar inte längre

Bild: Unga som inte har en enda nära vän (Källa: Sotkanet)

Genom enkäten Hälsa i skolan har Institutet för hälsa och välfärd undersökt bland annat hur ensamma skoleleverna känner sig. Indikatorn producerar information om den andel av ungdomarna (%) som berättar att de inte har en enda nära vän. Indikatorn grundar sig på följande fråga: ”Har du just nu någon riktigt nära vän som du kan samtala förtroligt med om nästan alla dina personliga saker?” Svarsalternativen var följande: 1) inga nära vänner 2) en nära vän 3) två nära vänner 4) flera nära vänner. Denna undersökning innefattar den grupp som har valt svarsalternativ 1.

Nuläget i Finland

Hos majoriteten av barnen och ungdomarna är känslan av ensamhet övergående, men omkring var tionde skolelev känner sig ensam år efter år. Andelen unga som inte har en enda nära vän har minskat under de senaste åren, i synnerhet bland pojkarna. Under de allra senaste åren verkar den positiva utvecklingen dock ha upphört. En del av barnen och ungdomarna, framför allt pojkarna, har inga nära vänner. Andelen personer som känner sig ensamma bland hela befolkningen var 8,4 procent år 2019. Andelen kvinnor som känner sig ensamma överstiger andelen ensamma män i åldersgruppen över 65 år. Bland den äldre befolkningen har ensamheten emellertid minskat under de senaste åren.

En enkätundersökning som utförts inom EU visar att totalt 7 procent av alla europeiska vuxna ofta känner sig ensamma. I Finland och i de övriga nordiska länderna var andelen mindre. Enligt denna enkät var andelen vuxna som ofta känner sig ensamma i Finland fyra procent.

Den senaste utvecklingen i Finland

Enkäter ger vid handen att andelen unga som känner sig ensamma har minskat i Finland under de två senaste decennierna. Under de senaste åren verkar den positiva utvecklingen dock ha upphört.

Andra observationer om indikatorn

Ensamhet hänger obestridligt samman med depression och utslagning. Vid undervisningsministeriet har man uppskattat att en person som blir utslagen som ung kommer att orsaka samhället kostnader på 1,2 miljoner euro under sin livstid. Förebyggandet av ensamhet bland barn och unga är en central utmaning för arbetet med att främja befolkningens hälsa och välbefinnande. Barn och unga som saknar vänner kan senare i livet bli utsatta för flera olika riskfaktorer på en gång som äventyrar deras hälsa och välbefinnande.

Jämförelser som görs utifrån enkätundersökningar kan lätt påverkas av olika uppfattningar om vad som kan betraktas som kulturellt sett normalt eller önskvärt. Även de exakta språkliga innebörder som enskilda ord ges kan variera.

Röstningsaktiviteten ökar sakta men säkert


Bild: Röstningsaktiviteten i riksdags- och kommunalval (Källa: Riksdagsval, kommunalval Statistikcentralen)

Röstningsaktiviteten går hand i hand med långsiktiga samhälleliga förändringar och är också beroende av närheten till valet och olika valrelaterade händelser. Långsiktiga utvecklingstrender har samband med förändringar som sker i samhället, medan kortsiktiga trender till största delen påverkas av de tekniska arrangemangen kring valet och valupplägget.

Den senaste utvecklingen i Finland

Röstningsaktiviteten har under de senaste decennierna minskat mer i Finland än i de västeuropeiska länderna i genomsnitt. De viktigaste allmänna orsakerna till det fallande valdeltagandet torde vara att medborgarnas partilojalitet och känsla av att röstning i val hör till medborgarskyldigheterna har försvagats. Valdeltagandet har under 2000-talet inte längre minskat lika tydligt som under 1980- och 1990-talen. (Figur 3 och 4). Kvinnorna har röstat flitigare än männen i riksdagsval alltsedan slutet av 1980-talet. Röstningsaktiviteten är lägst bland unga män.

Nuläget i Finland

I 2019 års riksdagsval var valdeltagandet 72,1 procent bland alla finska medborgare som bor i Finland, vilket är 2,0 procentenheter högre än i föregående riksdagsval. Valdeltagandet ökade i alla valkretsar. I Fastlandsfinland var valdeltagandet högst i Helsingfors valkrets (77,7 %) och lägst i Savolax-Karelens valkrets (67,4 %). Kvinnorna röstade klart mer aktivt än männen i 2019 års riksdagsval; kvinnornas valdeltagande var 2,9 procentenheter högre än männens valdeltagande. Valdeltagandet ökade också bland alla röstberättigade som bor utomlands. Totalt 12,6 procent av de röstberättigade som bor utomlands röstade i riksdagsvalet år 2019.

Under de kommunalval som ordnats under det löpande millenniet har det i många kommuner och röstningsområden varit så att majoriteten av de röstberättigade har låtit bli att rösta. Valdeltagandet varierar i hög grad både mellan olika kommuner och inom stora kommuner, vilket kan bero bland annat på områdenas socioekonomiska differentiering.

På kommunal nivå har valdeltagandet på lång sikt pekat nedåt även i de andra nordiska länderna, men i Finland är valdeltagandet i kommunalval klart lägre än i andra länder. Det fallande valdeltagandet verkar dock inte bero på att kommuninvånarnas uppfattning att röstande i kommunalval är det viktigaste sättet att påverka i frågor som rör den egna kommunen skulle ha försvagats. Tvärtom har vikten av att rösta i val rentav betonats från början av 2000-talet.

Andra observationer om indikatorn

Valdeltagandet är en mycket snäv indikator på samhälleligt deltagande. Nuförtiden deltar medborgarna på många olika sätt i samhället. Vid sidan av de traditionella sätten har det uppstått många nya former av deltagande, såsom medborgarinitiativ, kommuninvånarinitiativ och samråd samt olika typer av aktivism på eget initiativ och deltagande över nätet. Valdeltagandet anger inte heller de politiska rättigheternas omfattning. Ändå används valdeltagandet ofta som någon typ av indikator på politiskt deltagande, eftersom det är lätt att få pålitlig information om det. I Finland publiceras uppgifter om valdeltagandet för allmänheten både i Finlands valforskningsportal och i Statistikcentralens valstatistik.

Finland får goda resultat i jämförelser som gäller korruption


Bild: Finlands poängtal i indexet Corruption Perceptions (Källa: Transparency international)

Korruption försvagar människornas förtroende för samhällets funktion, garanterar inte likvärdiga möjligheter att påverka beslutsfattandet och ökar ojämlikheten bland medborgarna. Korruption återspeglar sig i en ojämlik användning av samhällets tjänster och driver skillnaderna på arbetsmarknaden till sin spets. Delaktighet i samhället förutsätter också att rätten till yttrandefrihet tillgodoses och att fri informationsförmedling garanteras. Möjligheten att föra fram olika åsikter främjar medborgarnas delaktighet och icke-diskriminering.

Nuläget och den senaste utvecklingen i Finland
 

En indexjämförelse år 2019 visade att Finland var världens tredje minst korrupta land. Endast Nya Zeeland och Danmark fanns högre upp på listan än Finland. Alla nordiska länder placerade sig bra på listan. Läget var detsamma även år 2018. Finland fick 86 poäng på skalan 0–100. Ju mer korruption inom den offentliga sektorn ett land har, desto lägre poäng får det. Under 2010-talet har de poängtal som indexet gett sjunkit något, vilket tyder på en viss försämring.

Korruption kan endast motarbetas med framgång i sådana samhällen där medborgarna har yttrandefrihet, de politiska processerna är transparenta och de demokratiska institutionerna starka. Kontrollnivån för korruption är en viktig indikator för kontrollen på global nivå som Världsbanken använder i olika sammanhang i sina egna landsbedömningar. Även resultaten från Världsbankens indikator som beskriver kontrollnivån för korruption bekräftar att Finland redan länge har hört till de minst korrupta länderna i världen. 

Andra observationer om indikatorn

Indexet över korruptionsuppfattningar kombinerar resultaten från olika internationella enkäter om korruption och bedömningar, som har genomförts av ansedda institutioner. Indexet baserar sig på enkäter som genomförts av 13 oberoende källor. Dessa aktörer har specialiserat sig på att analysera förvaltning och affärsverksamhetsmiljön. Som kunskapsunderlag i analyserna används expertbedömningar och olika affärslivsrepresentanters synpunkter. Indexet bygger på ett antal frågor som ställts av företagsledare, bl.a. om det förekommer korruption i landet i fråga och om företagsledarna måste betala pengar till beslutsfattarna. Indexet är politiskt oberoende och opartiskt enligt Transparency International (TI). Det finns dock ingen täckande beskrivning av de egentliga informationskällorna.

TI:s korruptionsindex mäter huvudsakligen i vilken grad det allmänna kan mutas och det har också kritiserats för att vara snävt, eftersom korruption också kan tolkas som mer allmän strukturell korruption än att ge pengar till beslutsfattare. Finland hör ändå till de minst korrupta länderna i världen, vilket stärker medborgarnas förtroende för samhällets funktion och har en positiv inverkan på medborgarnas jämlika möjligheter att delta i beslutsfattandet i samhället.

Pressfriheten har hållits på stabil nivå


Bild: Finlands poängtal i indexet World Press Freedom (Källa: Reporters without boarders)

Finlands grundlag garanterar alla medborgare rätt till yttrandefrihet och rätt att ”framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta”. Indexet över pressfrihet har utarbetats av organisationen Journalister utan gränser (Reporters Without Borders RSF). I indexet jämförs situationen i 180 länder. Indexet bygger på en enkät som genomförs på nätet och som består av 87 frågor. Enkäten riktar sig till yrkespersoner inom informationsbranschen, rättslärda och sociologer som RSF har valt ut.

Nuläget och den senaste utvecklingen i Finland 

I Finland är läget i fråga om pressfrihet bra. År 2020 kom Finland på andra plats efter Norge i indexet över pressfrihet.

Finland har under granskningsperioden 2002–2020 oftast kommit på första plats i indexet över pressfrihet. De nordiska länderna har varje år varit modelländer för pressfrihet.

Andra observationer om indikatorn

Indexets värde har överlag stigit efter år 2013, vilket ger vid handen att pressfriheten försvagats i världen. År 2020 var ett något bättre år jämfört med året innan. Våldsdåd och hot mot journalister förekommer i ökande grad. Mellanöstern och Nordafrika är de farligaste områdena med tanke på journalisternas säkerhet. Enskilda händelser som kan ha ifrågasatt massmediernas oberoende avspeglar sig i de årliga placeringarna i indexet över pressfrihet.  

Slutord

Bekämpning av utslagning och en tryggad delaktighet skapar förutsättningar för harmoni och inre säkerhet i samhället och främjar tillgodoseendet av människornas grundläggande rättigheter. Med hjälp av statistik kan man beskriva olika tillstånd av utsatthet eller risker för utslagning, såsom obefintlig delaktighet i samhället eller icke-önskvärda händelser i livet. Tvärsnittsstatistiken anger inte vem som är utslagen, utan på sin höjd hos vem och i hur många fall riskfaktorerna har anhopat sig. Det handlar om att främja de mål som följer av samhällsåtagandet: jämlika möjligheter till välfärd, ett samhälle med delaktiga människor, hållbart arbete samt hållbara samhällen och lokala gemenskaper.

Markus Seppelin, social- och hälsovårdsministeriet