Utbildning och kompetensutveckling 2020
Finländarna utvecklar aktivt sin kompetens och utnyttjar flitigt kulturtjänster

12.4.2021 10.43
Finländarna utvecklar aktivt sin kompetens och utnyttjar flitigt kulturtjänster

Finländarnas utbildningsnivå stiger sakta men säkert, dock i långsam takt jämfört med de centrala jämförelseländerna. Man kan se oroväckande drag i hur de ungas kunnande utvecklas, enligt OECD:s måttstock, och detsamma gäller vuxnas deltagande i kompetensutveckling. Biblioteken är en viktig kulturtjänst för finländarna, och andelen digitala biblioteksbesök ökar stadigt. Kurvan för FUI-satsningar har efter en lång nedgång vänt uppåt igen. Oroväckande utvecklingsförlopp kan observeras bl.a. när det gäller de vuxnas deltagande i utbildning och de ungas PISA-resultat.

Finländarnas utbildningsnivå stiger sakta men säkert, men skillnaderna mellan könen är påfallande

Bild: Andel personer som avlagt examen efter grundstadiet, yrkesinriktad examen (yrkesutbildning, institutnivå och högskolenivå) samt högskoleexamen (Källa: Utbildningsstyrelsen)

Nuläget och den senaste utvecklingen i Finland

Omkring 15 procent av befolkningen saknar en examen på andra stadiet. Andelen personer som avlagt högre eller lägre högskoleexamen är knappt 30 procent.

Trots att utbildningsnivån stiger sakta men säkert i Finland, stiger den snabbare i andra centrala jämförelseländer.

Regeringen har satt som mål att minst 50 procent av de unga åldersklasserna ska avlägga högskoleexamen.

Antalet personer som saknar en examen på andra stadiet har minskat, men alltjämt stannar cirka 15 procent av befolkningen inom varje ungdomsåldersklass på grundskolenivå. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor ökar fortfarande. 

Vuxna deltar aktivt i utbildning, om än denna aktivitet håller på att minska något

Bild: Deltagande i vuxenutbildning (Källa: Statistikcentralen)

Nuläget i Finland 

Omkring hälften av alla finländare deltar minst sex timmar i utbildning varje år. Kvinnor deltar klart aktivare än män i utbildning. Kompetensutvecklingen bland den vuxna befolkningen varierar inte bara mellan könen, utan också i annat avseende. En lägre utbildningsnivå och sämre ställning på arbetsmarknaden än genomsnittet leder väldigt ofta till ett uteblivet deltagande i utbildning även längre fram i arbetslivet.

Finländarna satsar i internationell jämförelse aktivt på att utveckla sin egen kompetens.  Finland hör tillsammans med de övriga nordiska länderna till de främsta OECD-länderna när det gäller deltagande i utbildning.

Den senaste utvecklingen i Finland

Kompetensutvecklingen i vuxen ålder har som fenomen varit relativt stabil redan i tre decennier. En undersökning från 2017 visar att aktiviteten har minskat något och att den ligger nära 1990 års nivå. Deltagandet inom de olika befolkningsgrupperna har också haft så gott som samma struktur under hela granskningsperioden.

Målet när det gäller vuxnas deltagande i utbildning är bland annat att de befolkningsgrupper vars tidigare kompetensnivå är svagare än genomsnittet ska bli motiverade att utveckla sin kompetens.

Ungdomarnas kunnande ligger alltjämt på hög nivå i internationell jämförelse men utvecklas i en oroväckande riktning

Bild: Läskunnighet enligt kompetensnivåer. (Källa: OECD, PISA 2018 Results, Volume I)

Läskunnigheten har av tradition varit stark i Finland. Det är viktigt att följa upp läskunnigheten, eftersom den ligger till grund för mediekompetens och multilitteracitet, som blir allt viktigare i framtiden. Mediekompetens och multilitteracitet handlar om en förmåga att ta reda på, behandla och tolka information som producerats på olika sätt och för olika ändamål och att utifrån denna bygga upp en helhetsuppfattning om samhälleliga frågor, såsom hållbar utveckling.

Läskunnigheten bland unga finländare har försämrats avsevärt. I den internationella PISA-jämförelsen har man undersökt 15-åriga ungdomars läskunnighet i de länder och regioner som deltar i undersökningen. Finland har placerat sig bland de främsta länderna i jämförelsen. Under åren 2000–2006 fick de finländska ungdomarna höga läskunnighetspoäng, 547–543 poäng, medan medeltalet bland OECD-länderna var 500 och standardavvikelsen 100. År 2018 sjönk de finländska ungdomarnas läskunnighetspoäng till 520 poäng. I alla de länder som deltar i PISA-undersökningen har flickorna bättre läskunnighetspoäng än pojkarna. Av alla OECD-länder uppvisar Finland den största skillnaden i läskunnighet mellan flickor och pojkar. De regionala skillnaderna har av tradition varit små i Finland, men i den senaste undersökningen klarade sig ändå huvudstadsregionen bättre än de övriga regionerna.

Bild: Finlands framgång i PISA-undersökningarna 2000–2018. (Källa: OECD, PISA 2018 Results, Volume I)

I PISA-undersökningen har man definierat olika kompetensnivåer för läskunnigheten, där nivå 2 betraktas som en nödvändig nivå med tanke på deltagandet i det moderna samhället. I Finland har andelen elever som inte når upp till nivå 2 ökat från 7 till 11 procent. Samtidigt har andelen läsare på toppnivå (högre än nivå 5) minskat från 18,5 till 13,7 procent. 

Den senaste utvecklingen i Finland

Andelen ungdomar med toppresultat och andelen ungdomar med de svagaste resultaten är enligt OECD:s PISA-undersökning lika stora i Finland. Ungdomarna har i genomsnitt svagare kunskaper i matematik jämfört med läskunnighet eller kunskaper i naturvetenskaper.

Nivån på de ungas kunnande har i internationell jämförelse redan länge varit på nedåtgående. Framför allt har andelen unga med de allra svagaste kunskaperna ökat. Nivån på kunnandet har minskat inom alla delområden av kunnande som mäts.

Biblioteksbesöken ökar igen; Finland ett toppland när det gäller användning av bibliotek

Bild: Biblioteksbesök; fysiska lån och lån online (Källa: Suomen kirjastotilastot)

Biblioteksväsendet är viktigt med tanke på samhällskunskaper och samhällsfärdigheter, eftersom det når alla befolkningsgrupper. Särskilt viktiga är bibliotekstjänsterna för dem som står utanför utbildningssystemet och arbetslivet, eftersom dessa personer löper större risk än andra att inte hänga med i den takt som kunskaperna och kompetensbehoven utvecklas och förändras. Biblioteksbesöken och lånen av biblioteksmaterial återspeglar befolkningens samhällsmedvetenhet, vilja att utbilda sig och vilja att vara aktiva medborgare. Alla dessa egenskaper är viktiga även när det gäller att förstå, anamma och genomföra verksamhet som är förenlig med principen om hållbar utveckling. 

Nuläget i Finland

År 2019 registrerades cirka 53,7 miljoner fysiska biblioteksbesök och cirka 47 miljoner besök online. Antalet besök ökade från året innan. Biblioteken är synnerligen viktiga för medborgarna. Även antalet boklån från biblioteken har ökat något under de senaste åren (cirka 70 miljoner lån år 2019).

Finland hör till de främsta länderna i världen när det gäller användning av bibliotek. År 2018 registrerades i genomsnitt 9,1 fysiska biblioteksbesök/invånare i Finland, medan motsvarande siffra var 6,5 i Danmark, 6,2 i Sverige och 4,7 i Norge. Antalet fysiska lån per invånare var i Finland i genomsnitt 12 lån, medan det i Danmark var 5, i Sverige 6 och i Norge 5 lån.  Totalt 36 procent av finländarna, 30 procent av danskarna och 26 procent av svenskarna kunde betraktas som aktiva biblioteksanvändare år 2018.  (Källa: https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2020/09/folkbiblioteknorden_webb.pdf).

Inga numeriska mål har satts upp för användningen av bibliotek, utan målen går hand i hand med olika bildningspolitiska mål, såsom att sörja för biblioteksväsendets infrastruktur, tillgängliga bibliotekstjänster och avgiftsfri användning av de allmänna biblioteken.

Den senaste utvecklingen i Finland

De fysiska biblioteksbesöken och bibliotekslånen ökade ända fram till 2004, varefter kurvan vände nedåt. Förändringen hänger samman med utvecklingen av informationssamhället, där information kan skaffas och fås via många olika kanaler. Finland har emellertid alltjämt bland de högsta besöks- och lånesiffrorna i världen.

Under toppåret för fysiska biblioteksbesök, 2004, besöktes biblioteken nästan 67 miljoner gånger. Från år 2005 började antalet fysiska besök gradvis minska, och siffran hölls på omkring 50 miljoner besök fram till 2019, då den började stiga igen.

Den minskning i antalet fysiska besök som skedde under den ovan nämnda perioden kompenserades av att trenden att besöka biblioteken online samtidigt ökade.  Utvecklingen har berott framför allt på digitaliseringen. Onlinetjänsterna har blivit mer avancerade, vilket lett till att allt fler väljer att besöka biblioteken på webben. Antalet besök online ökade kraftigt under de första åren av statistikföringen. Anvisningarna för statistikföring av besök online preciserades år 2014, vilket syns som en nedgång i antalet besök online, och även under de följande åren gjordes ett antal datasystemstekniska ändringar. Från år 2017 framåt är uppgifterna jämförbara igen. Besöken online ökade år 2018 och tillväxten fortsatte även år 2019.

FUI-satsningarna i förhållande till bruttonationalprodukten på nedåtgående

Bild: Forsknings- och utvecklingsutgifternas andel av bruttonationalprodukten

De totala utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet har ökat måttligt under de senaste åren. 

Nuläget i Finland

Utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgick enligt Statistikcentralen till 6,4 miljarder euro år 2018.

I den nationella färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten (FUI-färdplanen) har man satt som mål att öka FUI-intensiteten och målnivån för FUI-verksamheten. Målet är att Finland även i framtiden ska gå i bräschen för produktionen av ny information och utvecklingen och tillämpningen av teknik. FUI-färdplanen har sammanställts för att främja detta mål och den hållbara tillväxt som uppstår i och med att målet uppnås samt för att skapa en verksamhetsmiljö som uppmuntrar både finländska och utländska företag att investera i FUI-verksamhet i Finland.

Den senaste utvecklingen i Finland

De offentliga och privata satsningarna på forsknings- och utvecklingsverksamhet minskade avsevärt under den första hälften av 2010-talet. Under de senaste åren har FoU-satsningarna börjat öka måttligt såväl i företagen som inom högskolesektorn och den offentliga sektorn. Under det löpande decenniet har satsningarna på forsknings- och utvecklingsverksamhet minskat särskilt mycket inom den privata sektorn. Den privata sektorns relativa andel av FoU-satsningarna har inte återgått till den nivå som rådde i början av decenniet.  

Ville Heinonen, undervisnings- och kulturministeriet