Revideringen av naturvårdslagstiftningen väckte stort intresse – 2 126 personer svarade på medborgarenkät

Miljöministeriet 27.3.2020 12.55 | Publicerad på svenska 27.3.2020 kl. 13.10
Pressmeddelande

Miljöministeriet inledde en revidering av naturvårdslagstiftningen i januari 2020 genom att höra medborgare och intressegrupper. Allmänheten har haft möjlighet att framföra synpunkter via en webbenkät som var öppen för alla. Det har dessutom förts diskussioner med centrala intressegrupper. Hela 2 126 personer svarade på webbenkäten och lade bland annat fram önskemål om ökade incitament när det gäller naturvård.

Enkäten, som kunde besvaras under perioden 23.1–21.2.2020, publicerades på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Enkäten var omfattande: svarspersonerna hade möjlighet att ta ställning till den gällande lagen och dessutom lägga fram synpunkter inför revideringen av den. Svarspersonerna nämnde många olika arter och naturtyper som kräver skyddsåtgärder. Det fanns dock också olika åsikter: en del ansåg att tillståndet för den biologiska mångfalden kräver snabbare och kraftfullare åtgärder och striktare reglering, medan andra ansåg att skyddsnivån på det hela taget är tillräcklig.

Naturen ett övergripande tema

De som besvarade enkäten anser att staten och kommunerna bör ha ett särskilt ansvar för naturvården. Enligt svarspersonerna bör naturvården och mångfalden beaktas också i annan lagstiftning, vid behandlingen av olika tillstånd och i andra motsvarande processer. Lagstiftningen och tillståndsförfarandena bör samordnas bättre. Det framkom också att svarspersonerna anser att biologisk mångfald bör vara ett övergripande tema i all kommunal verksamhet. Det fanns däremot också förståelse för att kommunernas ekonomiska ställning och resurser varierar.

Som exempel på nya naturtyper som bör skyddas föreslogs våtmarker, olika myrtyper och gammelskogar. Något över hälften av de som besvarade enkäten ansåg dock att skyddet inte behöver utvidgas till nya naturtyper. Skyddet av arter bör enligt svarspersonerna främjas genom faktabaserade hotbedömningar och bedömningar av skyddsbehovet samt genom vård av livsmiljöerna. Samtidigt bör regionala skillnader beaktas. De som besvarade enkäten ansåg att det är viktigast att skyddet samordnas med skogsindustrin och med skogsvården, torvutvinningen och gruvdriften. Åsikterna gick i sär i frågan om huruvida begränsning av klimatförändringen bör nämnas bland målen för naturvårdslagen. 

Önskemål om mer incitament, delaktighet och lokal verksamhet

I enkäten framförde svarspersonerna önskemål om målgruppsinriktad, praktisk och faktabaserad information om naturen via olika interaktiva och lokala kanaler. Utöver öppet utbyte av information borde även samarbetet mellan myndigheterna utvecklas och olika aktörers roll och ansvar förtydligas. Största delen av svarspersonerna uttryckte önskemål om olika incitament för naturvård. Utöver statliga ersättningar och andra ekonomiska incitament nämndes verksamhet med annan sporrande effekt, såsom rådgivning och flervägskommunikation. Enligt svarspersonerna bör framför allt markägarnas delaktighet ökas samtidigt som frågor om egendomsskyddet beaktas. 

Entusiasm över nya finansieringsmetoder, avvaktande inställning till kompensationer

De som besvarade enkäten föreslog att naturvården utöver att finansieras med statliga budgetmedel även kunde finansieras genom fonder, fadderverksamhet, insamlingskampanjer och påverkansinvesteringar. Inställningen till frivilliga avgifter för besök i nationalparkerna var tudelad. Hälften av svarspersonerna motsatte sig besöksavgifter medan andra hälften understödde tanken om en frivillig avgift. 

Enligt svarspersonerna bör åtminstone näringsidkare få ersättning för skador som orsakats av fridlysta arter. Ett omfattande ersättningssystem motiverades med att det bidrar till en jämlik behandling och uppmuntrar till naturvård.  
Svarspersonerna förhöll sig avvaktande till ekologisk kompensation, eftersom de ansåg att det finns risk för grönmålning. Som kriterier lyfte man fram transparens och faktabaserat beslutsfattande samt kompensation som motsvarar den faktiska skadan. Ekologisk kompensation ansågs lämpa sig bäst för stora och viktiga byggprojekt. 

Revideringen av naturvårdslagstiftningen framskrider enligt planerna

Utöver webbenkäten har det också ordnats diskussionsmöten för intressegrupper. Sammanlagt 23 olika aktörer har deltagit i mötena. Diskussionerna resulterade i många synpunkter som bidrar till beredningen av reformen. I höst finns det ny chans att delta i beredningen i samband med att miljöministeriet och stiftelsen Erätauko-säätiö ordnar fyra diskussionsmöten på olika orter. Under dessa möten har deltagarna möjlighet att kommentera både revideringen av naturvårdslagen och revideringen av klimatlagen.

Regeringens proposition med förslag till lag om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter ska färdigställas i slutet av 2020, och revideringen av naturvårdslagen ska enligt planerna slutföras i slutet av 2021. Naturvårdslagstiftningen ses över för att vi bättre ska kunna bevara naturen och den biologiska mångfalden i Finland. Naturvårdslagen stiftades för över 20 år sen, och den behöver nu moderniseras och förtydligas så att lagens funktion förbättras. 

Mer information

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 029 525 0278

Krista Mikkonen