Social trygghet och mänskliga rättigheter – social- och hälsovårdsministeriet har hört civilsamhällesorganisationerna
Social- och hälsovårdsministeriets rundabordsmöte den 26 september handlade om social trygghet och mänskliga rättigheter. Under mötet diskuterade man bland annat de långvariga förändringarna, krisernas konsekvenser för människor i en svag ställning och de höjda energipriserna.
Syftet med mötet var att skapa en dialog mellan ministeriet och civilsamhällesorganisationerna och att dela åsikter om den sociala tryggheten som en mänsklig rättighet. Organisationerna kom med konkreta förslag om hur de mänskliga rättigheterna kan tillgodoses bättre vid lagberedning och beslutsfattande gällande social trygghet. Mötet öppnades av minister Sarkkinen.
”Att den sociala tryggheten fungerar bra är särskilt viktigt nu i en tid av instabilitet”, sade minister Sarkkinen. ”Den sociala tryggheten har med tiden blivit allt komplexare, och samtidigt förändras också arbetslivet snabbt. Syftet med reformen av den sociala tryggheten är att lösa de strukturella problemen. Samtidigt måste man också fortsätta utveckla nivån på den sociala tryggheten.”
Minister Sarkkinen nämnde i sitt tal också de åtgärder som regeringen vidtagit för att stödja låginkomsttagare när energipriserna stiger. ”I början av augusti gjorde vi en extra indexhöjning av de sociala förmåner som är bundna till folkpensionsindex. De som får stora elräkningar ska stödas bland annat genom ett temporärt elavdrag vid beskattningen och ett elstöd som riktas till hushåll med låga inkomster. Alla barnfamiljer ska dessutom få ett extra barnbidrag i december, och avsikten är att också de familjer som får utkomststöd ska dra nytta av det.
Under mötet hörde man anföranden av civilsamhällesorganisationer. Flera av dem lyfte fram komplexiteten i systemet för social trygghet ur förmånstagarnas perspektiv. Man diskuterade även vikten av att identifiera de grupper som är i en svag ställning eftersom de är särskilt beroende av den sociala tryggheten samt de konsekvenser som olika kriser får för dessa grupper. Barnfamiljernas behov ansågs vara särskilt viktiga, men även de ungas livssituationer med snabba förändringar lyftes fram, i synnerhet i förhållande till långvarig användning av utkomststöd. Dessutom diskuterade man medborgarnas delaktighet, hörandet av medborgarna och hur man kan stärka dessa samt arbetslivsfrågor och kontinuerligt lärande.
I diskussionen deltog representanter från Människorättscentret, Handikappforum rf, Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Naisjärjestöt Yhteistyössä – Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS rf, Förbundet för mänskliga rättigheter rf, Rädda Barnen rf, EAPN-Fin, Stiftelsen för rehabilitering sr, Amnesty International Finländska sektionen rf, Socialrättsliga sällskapet i Finland och Työttömien keskusjärjestö ry.
Mer information:
Jenna Uusitalo, jurist [email protected]
