IKT-sektorns två sidor: IKT-sektorn förbrukar energi och material men medverkar också till ett koldioxidneutralt samhälle

Kommunikationsministeriet 15.6.2020 9.40 | Publicerad på svenska 15.6.2020 kl. 10.30
Pressmeddelande

Med hjälp av IKT kan man uppnå betydande miljöfördelar genom att ersätta produkter med tjänster och mobilitet med distansförbindelser. Även de industriella produktionsprocesserna effektiviseras. Å andra sidan behöver kommunikationsnät, datacentraler och smarta anordningar elenergi och material och producerar också växthusgasutsläpp. En arbetsgrupp vid kommunikationsministeriet har nyligen publicerat en rapport som ger en bild av IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser i Finland. 

- Vårt samhälle digitaliseras och därför måste miljömedvetenheten och ibruktagandet av energieffektiva lösningar ökas. I Finland utförs banbrytande arbete för en informationsteknik som är hållbar, och de finländska företagen har mycket att ge i fråga om utveckling av energieffektiv teknik. Det finns nu en beställning på båda, såväl IKT-branschens miljökunnande som det digitala språnget, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

- IKT är en integrerad del av det moderna samhällets verksamhet och också ett effektivt verktyg för att bekämpa klimatförändringen. Samtidigt bör man fästa uppmärksamhet vid den ökade energiförbrukningen inom branschen och användningen av material, konstaterar Päivi Antikainen, ordförande för den arbetsgrupp som bereder en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn vid kommunikationsministeriet. 

Den breda arbetsgruppen utför pionjärarbete, eftersom en helhetsöversikt över branschens miljökonsekvenser inte tidigare har gjorts i Finland. Också ute i världen är motsvarande exempel få. Uppgifterna om IKT-sektorns miljökonsekvenser är splittrade och delvis motstridiga sinsemellan.

Källan till elenergin avgör växthusgasutsläppen

Växthusgasutsläppen från IKT-branschen uppstår i synnerhet av elförbrukningen. Branschen förbrukar enligt olika uppskattningar 4-10 procent av världens elenergi och producerar 1,5-5 procent av världens växthusgasutsläpp. 

I Finland är elförbrukningen inom branschen ganska måttlig jämfört med de globala siffrorna. Branschens andel av växthusgasutsläppen i Finland är också mycket liten, eftersom den el som används i Finland i huvudsak är koldioxidfri. De IKT-tjänster som används i Finland orsakar dock utsläpp också utanför Finland, eftersom en betydande del av tjänsterna skaffas av utländska aktörer.

Elförbrukningen inom IKT-sektorn har inte ökat i samma takt som mängden data tack vare den förbättrade energieffektiviteten. I Finland har man under de senaste åren planerat och genomfört mycket energieffektiva datacentraler och främjat utnyttjandet av datacentralernas spillvärme.

Mängden data ökar dock snabbt. Under perioden 2017-2022 beräknas den globala internettrafiken nästan fyrdubblas. I Finland har t.ex. energieffektiviteten i mobilnäten ökat mer än fem gånger åren 2014 -18, men samtidigt har mängden data som rör sig i mobilnäten mer än sexdubblats. När ny teknik och nya tillämpningar, såsom artificiell intelligens, blir vanligare behandlas data i allt större mängder och då är energieffektiviteten viktig.

Elektronikavfall återvinns inte

Av avfallskategorierna är det elektronikavfall som ökar snabbast i världen, rentav med nästan sju procent per år. Smarta apparater, såsom datorer och telefoner, förnyas snabbt och återvinningsgraden är låg. Också bara uppskattningsvis en procent av de sällsynta jordartsmetallerna kan återvinnas.

I fråga om terminalutrustning är Finlands egen produktion liten, men å andra sidan finns det i vår mark metaller som intresserar industrin i branschen, såsom kobolt och litium. Efterfrågan på dessa ökar inte bara på grund av IKT-apparater utan också på grund av t.ex. elbilar blir allt vanligare.

IKT-sektorn minskar utsläppen från andra branscher

Informations- och kommunikationstekniken är en möjliggörare när Finland strävar efter ett koldioxidneutralt samhälle. De finländska lösningarna har också betydande exportpotential.

Ofta är fördelarna med IKT indirekta. Exempelvis kan produktionen av väderkänslig förnybar energi, såsom vind- och solkraft, inte utnyttjas i någon större skala utan IKT-baserade lösningar. I Finland har det också genomförts projekt där hushållens och affärsfastigheternas behov av köpt energi har kunnat minskas med tiotals procent genom lösningar som baserar sig på IKT och lokal ren energiproduktion, såsom solpaneler.

När det gäller att minska växthusgasutsläppen från trafiken har elektrifieringen av vägtrafiken en central roll. En klimatsmart laddning av hundratusentals elbilar kräver dock en laddningsinfrastruktur som optimerats med hjälp av IKT och som också finländska företag utvecklar.

Informations- och kommunikationstekniken spelar en viktig roll också i forskningen kring klimatförändringen och miljöns tillstånd, såsom i modelleringen av förändringar. Intelligenta anordningar övervakar i allt högre grad efterlevnaden av miljönormer. Ett exempel är den i Finland utvecklade smarta boj som mäter svavelutsläpp och som redan används i Åbo skärgård. 

Konsumenternas roll

Användningen av terminalutrustning och data utgör inte någon särskilt stor del av konsumentens koldioxidavtryck jämfört med t.ex. uppvärmning av bostäder och rörlighet. Det kan dock finnas stora skillnader mellan konsumenterna. Konsumentens koldioxidavtryck påverkas av vilka förbindelser, anordningar och tjänster som används. Att titta på en video med hög upplösning via en mobil apparat med stor skärm förbrukar betydligt mer energi än att lyssna på musik med en anordning som förbrukar mindre energi och som är kopplad till ett fast nät. Konsumenterna behöver information om effekterna av användningen av tjänsterna och vägledning för materialåtervinning av anordningarna.

Vad händer härnäst?

Den arbetsgrupp som bereder en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn fortsätter att utarbeta rekommendationer utifrån halvtidsrapporten. Arbetsgruppens slutrapport publiceras i november 2020.

Arbetsgruppen har företrädare för Aalto-universitet, ABB Ab, CSC - IT-centret för vetenskap, Digita Oy, DNA Abp, Elisa Abp, Finsk Energiindustri, Energimyndigheten, Centralförbundet för telekommunikation och informationsteknik FiCom, Finnet-förbundet, Oy IBM Finland Ab, Konsumentförbundet, Finlands Kommunförbund, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet , Neogames Finland rf, Ohjelmistoyrittäjät ry, Nokia Abp, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Huvudstadsregionens Smart & Clean -stiftelse, Teknologiindustrin, Telia, Tieto Abp, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Rundradion Ab och miljöministeriet. 

Ytterligare information:

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(at)lvm.fi, Twitter @PaiviAntikainen 

Tuuli Ojala, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 050 563 8130, tuuli.ojala(at)lvm.fi, Twitter @OjalaTuuli

Jarno Ilme, direktör, Transport- och kommunikationsverket, tfn 029 539 0574, jarno.ilme(at)traficom.fi, Twitter @IlmeJarno

Statsrådets publikationsarkiv: IKT-sektorn, klimat och miljö. Halvtidsrapport från arbetsgruppen som bereder en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn. Kommunikationsministeriets publikationer 2020:9. (på finska)
Projektportalen: Beredningen av en klimat- och miljöstrategi för informations- och kommunikationstekniksektorn