Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Större satsningar på återetablering av vandrande fiskbestånd

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 30.10.2017 12.06 | Publicerad på svenska 31.10.2017 kl. 13.25
Pressmeddelande 492/2017

När det gäller att återetablera vandrande fiskbestånd, ska man ta hänsyn till den helhet som omfattar både de antropogena effekterna och vattendragets särdrag. Att enbart reglera flödet eller att bygga fiskvägar eller andra konstruktioner som hjälper vandrande fiskar att ta sig fram i vattnet, räcker inte till för att återetablera fiskbestånden

Finlands miljöcentral (SYKE), Östra Finlands universitet (UEF) och Naturresursinstitutet (Luke) har tagit fram en utredning som innehåller flera förslag till åtgärder för att återetablera vandrande fiskbestånd: 

  • att utveckla processerna för reglering av vattendrag så att flödenas tidsmässiga variation beaktas i enlighet med principerna om vandringsfiskarnas livscykel
  • att ändra vattenlagen så att det blir möjligt att ta in nya fiskerihushållningsvillkor i gamla vattentillstånd
  • kompensation, dvs. ersättning för de missförhållanden som ett nytt eller ett gammalt projekt medfört för vandrande fiskar i en annan del av en älv eller rentav i ett annat vattendrag om det inte går att förebygga och förhindra att missförhållanden uppstår inom projektets influensområde
  • att öka flexibiliteten när man genomför återetableringsåtgärder så att handlingsmönstren är anpassbara och kan reagera på förändringar i förhållandena
  • prioritering, dvs. att kostnadseffektivt rikta åtgärderna till särskilt viktiga objekt enligt ekologiska och samhälleliga värden  
  • transparenta analyser för att stödja växelverkan och samordna de olika parternas mål i alla projekt för att återetablera vandringsfiskar

Vattenlagen ska ändras

I allmänhet har de dammkonstruktioner och andra konstruktioner som hindrar fiskarnas vandringsväg ett tillstånd enligt vattenlagstiftningen om det inte rör sig om riktigt små konstruktioner. Många tillståndsbeslut är emellertid gamla och tillståndsvillkoren ofta bristfälliga. Att enligt de gällande bestämmelserna få in nya fiskerihushållningsvillkor i vissa gamla vattenkraftverkstillstånd har i praktiken visat sig vara omöjligt. 

I utredningen föreslås därför att vattenlagen ändras så att nya fiskerihushållningsvillkor kan förenas med gamla vattentillstånd. En förutsättning för det här är att förhållandena har förändrats väsentligt och att åtgärden inte medför oskäliga kostnader för den som svarar för projektet jämfört med nyttan.

Om det är lönlöst att inom projektets influensområde förhindra de missförhållanden som ett pågående vattenhushållningsprojekt orsakar fiskeriet, är det ändamålsenligt att åtgärderna genomförs i t.ex. en annan del av älven eller i ett helt annat vattendrag. En sådan kompensation kräver dock också ändringar i lagstiftningen.

Man ska också fästa större vikt vid fiskeriåtgärdernas effekter och rikta åtgärder till områden där återetableringen av vandringsfisk ger bäst effekt. 

Smidigt samarbete ger bästa resultat

När det handlar om projekt för att återetablera vandrande fiskbestånd, ska man beakta många intressentgrupper och flera tekniska alternativ. När man rangordnar åtgärder ska man se på fördelarna och kostnaderna på ett övergripande sätt eftersom de tillfaller olika parter, t.ex. vattenkraftsproducenter, kommersiella fiskare och fritidsfiskare, lokala invånare och medborgare. Beslutsfattande av hög kvalitet kräver en konstruktiv dialog mellan intressentgrupperna, en djup förståelse för problemet och en transparent jämförelse av åtgärdsalternativen ur olika synvinklar. 

Bedömningen av konsekvenserna av åtgärder som bidrar till att återetablera vandrande fiskbestånd är förenad med stor osäkerhet som inte går att få bort trots omsorgsfulla bakgrundsutredningar. Flexiblare insatser ger möjlighet att reagera på och anpassa sig snabbare till olika förändringar i förhållandena. Att i återetableringsprojekt följa principerna om anpassbar användning och förvaltning skulle därför förbättra projektresultaten.

Bakgrundsinformation om vandringsfiskar och användningen av miljöflöden

I Finland är vattendragen av stor betydelse när det gäller boende, fritid, näringsverksamhet och alstring av energi.  Vattenmiljöförändrande åtgärder har försämrat vandringsfiskarnas levnadsförhållanden. Även de olika vattenåren och vattendragens särdrag påverkar stort vandringsfiskarnas livskraft. Till exempel i sjöfattiga, små vattendrag och vattendragens övre lopp och bäckar varierar flödena betydligt vid olika årstider och år. Väldigt många vandringsyngel blir också ofta uppätna av gäddor och andra rovfiskar i synnerhet i kraftverkens uppdämningsdammar. Regleringen kan också leda till ovanliga flöden, t.ex. vid torrperioder kan vattenmängden vara väldigt låg.

Det viktigaste målet i den nationella fiskvägsstrategin (Statsrådet 2012) är att stärka livskraften hos hotade och sårbara bestånd av vandringsfisk. Behovet att öka informationen om återetablering av fiskbestånd hänger också samman med frågan om definitionen av miljöflöde som är aktuell i EU samt tillämpningen av den i EU-rätten. 

I detta projekt sökte man genom tvärvetenskapligt samarbete lösningar för återetablering av vandrande fiskbestånd med särskild fokus på regionala och tidsmässiga flöden (miljöflöden) som är nödvändiga med tanke på vandringsfiskarnas livscykel. 

Publikationen utarbetades i samband med att genomföra statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.

Utredningen Återetablering av vandrande fiskbestånd - miljöflöden och övriga lösningar (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Ytterligare information:

Saija Koljonen, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 791, saija.koljonen(at)ymparisto.fi

Markku Maunula, servicechef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 420, markku.maunula(at)ymparisto.fi

Rättsliga frågor:

Antti Belinskij, professor, Östra Finlands universitet, tfn 050 325 2563, antti.belinskij(at)uef.fi

Janne Artell, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 063, janne.artell(at)luke.fi

Teppo Vehanen, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 327 875, teppo.vehanen(at)luke.fi